Ordklasser till åk 7

Här kan ni ladda ner presentationen om ordklasserna.

Läs igenom och återkom sedan till mig, Per, för fortsatta uppgifter.

Mvh
Per

Åk7 - hur lägga på Jam2Jam-musik på film

Instruktionsfilmen:

Instruktion till att addera Jam2Jam-musik på film i iMovie from Per Sköld on Vimeo.

Pers saga:

Humfrysagan ex from Per Sköld on Vimeo.

CSI i sverige

Läs följande artikel:

http://www.metro.se/se/article/2008/06/09/20/4747-57/index.xml

SKriv frågor till en intervju av en kriminaltekniker. Mejla mig.

Abort - historia

Tips om  länkar att läsa om ämnet.

Glöm inte ha med källorna på den fakta du använder dig av.


http://www.9manader.nu/gravid/gravid/abort/historia

http://sv.wikipedia.org/wiki/Abort#Historik

Kränkande behandling

Sammanfatta i en kort "plock"-artikel, max en tredjedels sida, vad kränkande behandling är. OBS, källan ska vara med i slutet av artikeln.

Tips: /http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/Jag-vill/veta-mer-om-krankande-behandling/

Abortfakta

Skriv en faktaruta med ca 7-10 punkter, kort fakta som ger info om, hur många aborter per år i Sverige, åldern på kvinnor som gör abort, vilken typ av abort är vanligast, hur gammalt får fostret vara, jämför internationellt etc.

Ta också fram en youtube-film som du tycker är bra och mejla mig länken plus all fakta.

Kontakt-info

Ladda ner filen på följande länk: http://dl.dropbox.com/u/13123695/mall%20genant%20kontaktsida.pages

Där står hur ni ska göra. Glöm ej säkerhetsspara hos båda så att ni kan jobba även om en av er är borta.

Fyll den med fakta från Cazzies och Tindras (tror jag det var, ursäkta om jag tagit fel) info om de olika organisationerna som kan vara bra för ungdomar att känna till:

 All personal som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det gäller även studenter som går praktik, kontorspersonal och till exempel tolkar.

Kvinnojouren
Öppettider för jourtelefonen:
Måndag-fredag kl 9.00 – 16.00 

040-30 11 13
stödjer kvinnor som blivit utsatta för våld, hot och sexuella övergrepp eller som känner rädsla och hot i sin livssituation - dom har tystnadsplikt och låter varje kvinna vara anonym

Ungdomsmottagningen
Ungdomsmottagningar finns till just för unga tjejer och killar. Man kan gå dit från att man är 12 eller 13 år tills man är mellan 20 och 25 år, det är olika på olika mottagningar. Till en ungdomsmottagning kan man gå för att få svar på frågor och hjälp med många saker som rör hur det är att vara ung.
http://www.umo.se/Ungdomsmottagningar/Rooseums-mottagning/

för att ta kontakt med ungdomsmottagningen rooseum i malmö

http://www.umo.se/Ungdomsmottagningar/Triangelns-ungdomsmottagning/

för att ta kontakt med ungdomsmottagningen triangeln i malmö

http://www.umo.se/Ungdomsmottagningar/Ungdomsmottagningen-Lonnen/

för att ta kontakt med ungdomsmottagningen lönnen i malmö

dom har tystnadsplikt på alla dessa ställena

BRIS
BRIS finns för dig som är upp till 18 år.

Till BRIS 116 111 kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis och ditt nummer syns inte på våra telefoner. Man kan inte heller se på telefonräkningen att du har ringt.
telefonen är öppen
måndag-fredag kl 15-21
lördag-söndag kl 15-18.
RFSL ungdom
RFSL Ungdom är ungdomförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.
Telefon: +46 8 50 162 940
Fax: +46 8 501 629 99
besöksadress: Sveavägen 59, Stockholm
Maria ungdom
arbetar tillsammans med dig och din familj med att motivera till en förändrad livsstil, att utveckla nya sätt att lösa problem och kommunicera. Är du eller har du en ungdom som är under 20 år gammal kan du vända dig till oss för att få hjälp och stöd.
dygnet runt rådgivning:  08-672 45 60
BUP
BUP är en förkortning för barn och ungdomspsykiatrin och den består av mottagningar med personal som ska hjälpa barn och unga under 18 år när de mår psykiskt dåligt
det kostar ingenting att gå på BUP.
Hur gör man för att få kontakt?
Man kontaktar en BUP-mottagning och det kan ju vara praktiskt att ta den som ligger närmast där man bor. Det vanligaste är att det är en förälder som tar kontakt, men många unga väljer att ringa själva. Man ringer och berättar lite om vad man tycker är svårt eller jobbigt och bokar en tid för att prata med någon som arbetar där.
Velandergatan 122
215 65 Malmö, Sverige
040-33 17 07
Social tjänsten
De som jobbar på socialtjänsten försöker hitta lösningar på problemen tillsammans med den eller de som har det svårt och viktiga personer som finns runtomkring, till exempel familjen. Handlar det om ett barn så ska alltid barnets bästa komma först.
Den sociala jouren kan nås på telefon: 040-34 56 78 och har öppet mellan 16.00- 02.00.
Kvinnofridslinjen
Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp.
Du som är anhörig eller vän är också välkommen att ringa till oss.
Vi har öppet dygnet runt och du ringer oss gratis oavsett var du bor. Ditt samtal syns inte på telefonräkningen.
tel: 020-50 50 50
RFSU
RFSU-kliniken erbjuder preventivmedelsrådgivning och provtagning samt sexualrådgivning och psykoterapi.
Du som är 20 år och äldre är välkommen till RFSU- kliniken.
Tel: 040-30 57 00
Besöksadressrådgivning: Västra Kanalgatan 1
Svenska kyrkan
Behöver du någon att tala med? Svenska kyrkan erbjuder flera olika former av stödsamtal. Jourhavande präst per telefon, enskilt samtal med din församlingspräst, familjerådgivning och samtalsgrupper är några exempel.
Jourhavande präst är öppen varje dag mellan kl 21.00 - 06.00. Du ringer 112 och blir kopplad.

Bikini-intervju

Hela uppgiften ska skrivas ned och mejlas till mig (Per)

1, Kolla filmen ovan, skriv ned vad du tror filmen vill berätta. Minst fem meningar.
2, Ta reda på vad en transvstitt är. Minst en halv a4-sida med källhänvisningar om ämnet!
3, Ta reda på vad du kan om Lasse Persson.
3, Skriv ner 10 frågor varav fem handlar om vad filmen vill berätta, om den har upprört känslor och ställ fem frågor om transvetitisim.
Mejla mig frågorna och all fakta.

Telenr till intervjupersoner

Filip 070-7912455. Fredrik 070-6643938


+46708797717 magnus betner


Innan ni ringer, följande ska vara gjort, nedskrivet och mejlat till mig.


1. ta reda på vad personerna gör just nu.
2. Är det något som de gör just nu som har anknytning till Genant? Tänk på våra teman om mobbning, abort, och ideal (skönhetsideal kan funka)
3. Kolla på youtube på Magnus Betner, han har gjort flera uppträden där han tar upp skönhetsideal och genusfrågor tjejer/killar. Anteckna länkarna till dessa klipp.
4. Av allt detta bakgrundsmaterial, välj saker/ämnen som du kan skriva fem frågor på. Skriv ner dessa, låt en kompis läsa dem, kolla så att det inte bara är ja/nej-frågor utan frågor som kräver lite längre svar. Tycker kompisen de är bra, låt då en lärare läsa dem och ev ge tips om förbättring.
5. Prioritera ordningen på frågorna, den mest intressanta först.
6. Testa att spela in en telefonintervju när du ringer någon som du känner. Spela göärna in med videokamera, telefonen på högtalare.
7. har du fått nr 6 att funka, ring upp och intervjua ngn av personerna i början, spela in, och presentera dig kort. Har de inte tid så ställ snabbt din viktigaste fråga och se om du får svar. Då har vi en liten notis iallafall!
8. Vill de ha ett mejl går det också bra, men vi vill helst spela in med video så vi får material till hemsidan också.


Renskriv din notis/artikel och mejla mig (Per)

Jam2Jam uppgift 2 - åk 7

Uppgift:

Tills på onsdag ska alla har spelat in en 2-3 minuter lång Jam2Jam-låt/film där ni använder minst tre olika ljudparametrar (tre olika knappar som ändrar ljudet) och minst två bildparametrar.

Dessa ska sedan sparas så att jag kan föra över dem till bloggen och eventuellt skicka någon till Jam2Jamprogrammets utvecklare i Australien.

Idag ska ni översätta och förklara varje ord som står på Jam2Jambilden ovan, samt den engelska texten som ni hittar längst ner i fetstil.

Ex:

Volume: Volym, när knappen dras uppåt ökar mängden ljud som programmet spelar upp, ljudet blir starkare. Tvärtom innebär att ljudet blir svagare.

Skriv detta i ett nytt dokument eller i ett mejl och mejla mig svaret så att jag har er översättning till lektionstart på onsdag.

Text att översätta:

   The square perimeter buttons (Pitch, Timbre, Saturation, Frame Rate etc...) switch on

various transformations to the music or video.

The circular instruments controls the amount that the transformation is applied.

– note that only the 'eye-ball camera' instrument controls video effects.

The Square Corner Buttons (Play/Pause, Record, Replay and Share) each offer their own

features:

Play/Pause will stop and start a Jam2Jam performance.

Record records a Jam2Jam performance as a movie. The movie is able to be played by

the Replay button, and uploaded to the Jam2Jam website.

Replay plays back the last movie recorded by Jam2Jam.

OBS- ALL översättning ska mejlas mig, även den ni gör på lektionen. Blir ni inte färdiga blir detta också läxa tills på onsdag.

Syfte: Detta är en del i sagoprojektet och bidrar med att ni kommer kunna visa på att ni kan illustrera en berättelse med hjälp av musik och påverka stämningen, intensiteten i berättelsen.

Ni arbetar också med musikämnet och kommer när ni börjar kunna Jam2Jam lite bättre, arbeta med samarbetsförmågan och komponerande.

Verbövning

Kolla in länken: http://www03.edu.fi/svenska/laromedel/ide/andrasprak_gramm_verb_m_imperfekt.htm


Gör uppgiften, den ska vara skriven i dåtid. Nästa vecka så övar vi på att skriva egna berättelser i dåtid.

Mvh
Per

Länktips: Sök på vad ord betyder.

Svenska akademiens ordlista på nätet: http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx

Här finns mer info om akademien.

Stavningsövningar

Här hittar du övnings nr 1, den lättare.

Här hittar du n2, den lite klurigare.

/Per

Lilla Rödluvan.

Här ser ni hur författaren styckeindelade sagan om Rödluvan.

LILLA RÖDLUVAN

Det var en gång en liten flicka som bodde på landet och som var så söt att ingen kunde bli sötare. Hennes mor var innerligt förtjust i henne och hennes mormor ännu mer. Mormor hade sytt en liten röd luva till henne, och den klädde henne så bra, att alla kallade henne Lilla Rödluvan.

En dag när Rödluvans mor hade bakat bröd och gjort pannkakor, sa hon til Rödluvan:

- Jag har hört at mormor lär vara sjuk; gå du till henne och se hur hon har det och ta med dig pannkakor och en liten kruka med smör.

Rödluvan gav sig raskt iväg till mormor som bodde i en annan by. Hon tog vägen genom skogen, och där mötte hon Vargen, som hade stor lust at ta henne, men han vågade inte på grund av några vedhuggare som arbetade i närheten. Han frågade henne, vart hon skulle ta vägen. Det stackars barnet visste inte, att det är farligt att stanna och lyssna på en varg, så hon svarade:

- Jag ska till mormor med pannkakor och en liten kruka med smör från mor.
- Bor din mormor långt härifrån? frågade vargen
- Ganska långt, svarade Rödluvan. Hon bor på andra sidan kvarnen som du ser där borta, i det första huset i byn.
- Javisst, sa vargen. Jag vill också gå och hälsa på henne. Jag går den här vägen och du kan gå den andra, så ser vi vem som kommer först.

Vargen tog den kortaste vägen och sprang det fortaste han kunde. Rödluvan tog den längsta vägen och hon stannade ibland för att plocka nötter och hon jagade fjärilar och gjorde små buketter av de blommor hon fann längs stigen.

Vargen kom snart fram til mormors hus. Han bankade på dörren: Bank, bank!
- Vem är det som bankar, frågade mormor.
- Det är Lilla Rödluvan, ditt barnbarn, sa vargen och försökte göra rösten så ljus som Rödluvans.
- Jag har med mig pannkakor och en liten kruka smör från mor.

Mormor låg til sängs, för hon var inte riktigt kry. Hon ropade:
- Tryck på klinkan, så går det att öppna dörren.

Vargen klämde på klinkan och dörren öppnade sig. Strax kastade han sig över den stackars kvinnan och åt upp henne i ett nafs, för det var mer än tre dagar sen han hade ätit senast. Så stängde han dörren och gick och la sig i mormors säng, medan han väntade på Rödluvan. Strax efteråt bankade Lilla Rödluvan på dörren: Bank, bank!

- Vem är det?

Först blev Lilla Rödluvan rädd, när hon hörde vargens grova röst, men så tänkte hon att det var nog för at mormor var förkyld, och så svarade hon:
- Det är Lilla Rödluvan, ditt barnbarn. Jag komer med pannkakor och smör från mor.
Vargen gjorde sig til med rösten och sa:
- Kläm på klinkan, så öppnar dörren sig.
Rödluvan klämde på klinkan och dörren öppnade sig. När vargen såg henne komma in gömde han sig under täcket och sa:
- Sätt pannkakorna och smöret på spisen och kom och lägg dig hos mig.

Lilla Rödluvan kläde av sig och skulle just krypa ner i sängen, när hon blev mycket förskräckt då hon såg hur mormor såg ut utan kläder. Hon sa:
- Men mormor, så långa armar du har!
- Det är för att jag ska kunna krama dig bättre, svarade vargen.
- Men mormor, så långa ben du har!
- Det är för att jag ska kunna springa fortare, mitt barn.
- Men mormor, så stora öron du har!
- Det är för at jag sk kunna höra dig bättre, mitt barn.
- Men mormor, så stora ögon du har!
- Det är för att jag ska kunna se dig bättre, mitt barn.
- Ja men mormor, så vassa tänder du har!
- Det är för att jag bättre ska kunna äta upp dig! Och med dessa ord kastade sig den grymma vargen över Lilla Rödhättan och åt upp henne.

Moral

Av detta kan man lära att de unga,
särskilt av kvinnokön
den som är skapad fin och skön,
gör mycket orätt i att lyss till var mans tunga
och att det ej är underligt
att vargen slukar dem så kvickt.
Jag säger varg, ity att vargar
är inte alla av ett kött:
en sort är hövisk, talar sött
och varken ljuger eller sargar
men som har etÝ sätt som ej förargar
att sjunga denförföljdas lov
in i den skönas hus och hennes sängalkov.
Av vargar är han värst och alla känner vådan
av unga flickors möte med en sådan.

Charles Perrault

Moraldikten är översatt av Hjalmar Gullberg

Askerö förlag, http://www.askero.se/

Sagoberättaren - Kända sagor – Om Askerö – Beställ – Jag tycker – Mina sagotips

De eller dem!

Tips på regel kring de eller dem:

De och dem

I svenskan uttalar vi oftast ord som de skrivs (åtminstone om man jämför med språk som engelska). Orden de och dem har dock utvecklats till att uttalas [dåm] och stavas ibland i informella sammanhang dom. Det här leder naturligtvis till förvirring då man mer formellt ska skriva de och dem.

De förhåller sig till dem på samma sätt som pronomenet jag förhåller sig till mig. Följden av detta är att vi kan konstruera ett enkelt minnesknep för att alltid göra rätt, nämligen att prova att byta ut vårt de/dem med jag respektive mig. Om jag låter bäst, så skriv de. Om mig låter bäst, så skriv dem. Tricket är att komma ihåg bokstaven M... det finns ett M i mig och i dem, alltså hör de ihop. Lätt som en plätt!

Exempel:
”Dem ska utveckla en prototyp av systemet” (bör vara de)
”Mötet är hos de” (bör vara dem)
Överkurs: http://computersweden.idg.se/2.139/1.5694

Källa: http://www.his.se/student/stod-i-dina-studier/studieverkstan/sprakstod/enkla-regler/#De%20och%20dem

Åk9 svenska/muarbete.

Mu/Sv-arbete

Ni ska påbörja Humfryskolans musikhistoriablogg genom att skriva en text var om en kompositör/artist/grupp/musiker/producent, (nedan kallad musikern)helt enkelt någon som varit med och påverkat musikens utveckling på ett eller annat sätt.

Längd på texten är ointressant, innehållet är det intressanta. Försök dock skriva så bra och levande som möjligt så läsaren tycker det är kul att läsa och fortsätter. Vill du ha textförebilder så titta i historietidningarna som finns inne hos sexorna.

Den info som (minst) ska finnas med är:

· namn, födelse, ev dödsdatum

· land/länder som musikern verkade i

· varför musikern anses viktig musikhistoriskt sett

· vilka som inspirerade musikern

· vem musikern i sin tur inspirerade

· youtube-klipp eller liknande

· biografi om musikerns liv

· i din text ska du kopiera in HELA länken till sidan där du hittat infon, spelar ingen roll om den är på engelska eller svenska.

Högre nivå:

· Varför slog artisten igenom just den tidpunkt som denne gjorde det?

· Dra historiska paralleller till artistens musikstil eller verk och vad som hände i världen eller i dennes land just då.

Tips: Letar ni bilder så leta på wikipedia, bilderna där får man använda lagligt till skolarbeten.

Mål vi arbetar emot under Sv/Mu-historiararbetet

Svenska

G

– kunna läsa till åldern anpassad… …saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det, Här: Kunna sammanfatta olika typer av litteratur, musikböcker, uppslagsböcker, musiktidningar, bloggar, musiksajter och kunna sammanfatta texterna och reflektera, fundera, över vad de berättar i förhållande till varandra.

– kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer… Här: Kunna skriva en text där textens syfte är tydligt, dvs att berätta om en artists liv och varför artisten anses vara viktig i musikhistorien. Texten ska också (i slutversion) vara rättstavad, styckeindelad och följa skrivreglerna.

VG

Eleven… …anpassar i både tal och skrift sin text till mottagare och syfte. Här: Skriver sin text med populärhistoriska texter som förebild med tanke på att det ska bli en musikhistorieblogg för högstadiet.

Eleven använder sig av olika källor för att bilda kunskap, granskar och värderar dem samt sammanställer sina resultat så att de blir tillgängliga för andra. Här: Eleven använder sig av olika källor, böcker, tidningar och internet för att hitta fakta till sin bloggtext, jämför dem och använder sig endast av de som eleven tycker är trovärdiga. Eleven sammanfattar också källorna tydligt i sin text så läsarna kan se vart faktan kommer ifrån.

MVG

Eleven uttrycker sig säkert, välformulerat och med tydligt sammanhang i… …skrift. Här: Texten håller en så hög nivå att den skulle kunna publiceras i en populärvetenskaplig tidning.

Musik

G

– ha kunskaper om musikens uttrycksformer… …i olika kulturer samt kunna reflektera kring dessa utifrån musiken i dagens svenska samhälle, Här: Kunna förklara vad som är speciellt med den artist eleven valt utifrån den musik som är populärt i Sverige idag.

VG

Eleven uppfattar väsentliga drag och sammanhang i musikens utveckling genom tiderna. Här: Eleven ser vilken musik som inspirerat den artist eleven skriver om samt hur artisten har påverkat efterkommande musik. Är det en dagsaktuell artist behövs en reflektion om hur eleven tror att artisten kommer att påverka musikhistorien.

MVG

Eleven exemplifierar musikens olika uttryck och funktioner ur ett historiskt och globalt perspektiv och relaterar dessa till varandra. Här: Eleven ser och förklarar varför artisten och dennes musik slog igenom och blev populär just under den tid den gjorde och drar paralleller till andra händelser historiskt sett just då.

SV-MU för åk nio

Här kommer sammanfattningen om arbetet som ska göras som sista rycket i svenska och musik under er grundskoletid:

Mu/Sv-arbete

Ni ska påbörja Humfryskolans musikhistoriablogg genom att skriva en text var om en kompositör/artist/grupp/musiker/producent, (nedan kallad musikern)helt enkelt någon som varit med och påverkat musikens utveckling på ett eller annat sätt.

Längd på texten är ointressant, innehållet är det intressanta. Försök dock skriva så bra och levande som möjligt så läsaren tycker det är kul att läsa och fortsätter. Vill du ha textförebilder så titta i historietidningarna som finns inne hos sexorna.

Den info som (minst) ska finnas med är:

· na namn, födelse, ev dödsdatum

· la land/länder som musikern verkade i

· va varför musikern anses viktig musikhistoriskt sett

· vil vilka som inspirerade musikern

· v de som musikern i sin tur inspirerade

· yo yutube-klipp eller liknande

· bi biografi om musikerns liv

· i di din text ska du kopiera in HELA länken till sidan där du hittat infon, spelar ingen roll om den är på engelska eller svenska.

Högre nivå:

· V varför slog artisten igenom just den tidpunkt som denne gjorde det?

· D dra historiska paralleller till artistens musikstil eller verk och vad som hände i världen eller i dennes land just då.

Tips: Letar ni bilder så leta på wikipedia, bilderna där får man använda lagligt till skolarbeten.

Mer detaljerade mål presenterar jag och diskuterar vi nästa svenskalektion ni har med mig.

Melissa Horn-texten

Här ett videoklipp från Melissa Horn där hon framför låten "Kungsholmens hamn".
Vill ni läsa mer om händelsen som hon sjunger om kan ni kolla in Aftonbladet här.

texten till låten hittar ni här. /Per

Åk 8: projektstart

Planering åk 8 v 5

Innehållet ska vara: När går någon över gränsen så det är rätt att ta till våld och kränkande ord?

Mål vi ska arbeta med:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: G-nivå

Eleven skall
– aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt,

VG-Nivå

Eleven argumenterar i diskussioner och grupparbeten för den egna åsikten, ställer frågor som hör till ämnet,

lyssnar på andra och granskar sina egna och andras argument.

MVG-Nivå

Eleven uttrycker sig säkert, välformulerat och med tydligt sammanhang i tal och skrift.

Källa: http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20-%20Svenska

Vad betyder målen?

HUR vill ni arbeta för att uppnå målen, arbetssätt (OBS skolans profil!), rimlig tidsram, bedömningen?

Åk 8: att tänka på gällande rättskrivning

Åk8

Att tänka på:

Utropstecken ska det vara vid ett utrop, en uppmaning eller en hälsning, ex:

-Du där!

-Hej!

-Hjälp!

-Gå inte där!

……………

Det finns två olika typer av kommatecken, Pauskomma och

betydelseskiljande komma. Pauskomma används när du vill visa läsaren vad som hör ihop och när det är bra med en paus. En kommapaus är inte lika lång som en punktpaus.

Det är oftast du som skribent som avgör var du tycker

att läsaren bör göra en paus. Det finns dock vissa regler:

• Vid uppräkning där du inte använder och.

-Jag ska köpa nya stövlar, en

vinterkappa, fotopapper och en ny skrivare.

• I sägesatser:

-Jag tror att min mamma kommer att bli riktigt arg, sa Kajsa.

• Vid inskjutna satser:

Hon gav den ena glassen till sin lillebror, som genast åt upp den, och

behöll den andra själv.

I denna typen av meningar ska man kunna läsa fram till första kommatecknet, hoppa över det som står inskjutet (Det fetstilta), och fortsätta läsa efter andra kommatecknet.

Betydelseskiljande komma innebär att meningen får en helt annan innebörd av att man använder kommatecken.

En mindre, fräsch restaurang.

En mindre fräsch restaurang.

……………

Talstreck används vid direkta repliker, det vill säga när någon talar direkt till läsaren, ex:

-Jag vill bara åka hem, sa hon ledsamt.

Talstreck används inte vid indirekta repliker, det vill säga när det finns en berättare i texten som säger vad någon sa, ex:

Hon vände sig bort och sa att hon bara ville åka hem.

…………

Kolon används bland annat vid:

Exempel, förklaringar och uppräkningar (precis som detta pappret är uppbyggt på) och när det kommer en replik.

Kolonexempel vid användning av replik:

Hon var ledsen, vände sig bort från honom, och sa:

-Jag vill bara åka hem.