Länk till att ladda ner Jam2Jam

Klicka här!






Eller här: https://fileshare.qut.edu.au/public/browna/jam2jam_AV_v1.2_plus.dmg

Åk 7 Att göra efter sagan

Ladda ner filen här och börja jobba!

http://dl.dropbox.com/u/13123695/kontakt%20uppgift.pages

Lägg in detta i din kalender, Ical!

Kopiera länken nedan och lägg in under prenumerera i din iCal på din dator så ser du all info, läxor, utflykter etc, på din dator.

Kolla in filmen så får du en instruktion på hur du gör.

Länken:

http://www.google.com/calendar/ical/uqbc1pa26rhi4vgm0s49b5pv0k%40group.calendar.google.com/public/basic.ics

Filmen:

Hur du får in Humfryskolans Google-kalender i din iCal from Per Sköld on Vimeo.

Verbövning

Kolla in länken: http://www03.edu.fi/svenska/laromedel/ide/andrasprak_gramm_verb_m_imperfekt.htm


Gör uppgiften, den ska vara skriven i dåtid. Nästa vecka så övar vi på att skriva egna berättelser i dåtid.

Mvh
Per

Länktips: Sök på vad ord betyder.

Svenska akademiens ordlista på nätet: http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx

Här finns mer info om akademien.

Studiedagsmaterial

Länkar från skolverket om IUP.


Publikationer, info m m.

Sammanfattning av allmänna råd kring IUP

Några förordningar kring IUP

Wikipedia om IUP

Stavningsövningar

Här hittar du övnings nr 1, den lättare.

Här hittar du n2, den lite klurigare.

/Per

Humfryskolans Genant-undersökning

Klicka här för att svara på undersökningen!

Lilla Rödluvan.

Här ser ni hur författaren styckeindelade sagan om Rödluvan.

LILLA RÖDLUVAN

Det var en gång en liten flicka som bodde på landet och som var så söt att ingen kunde bli sötare. Hennes mor var innerligt förtjust i henne och hennes mormor ännu mer. Mormor hade sytt en liten röd luva till henne, och den klädde henne så bra, att alla kallade henne Lilla Rödluvan.

En dag när Rödluvans mor hade bakat bröd och gjort pannkakor, sa hon til Rödluvan:

- Jag har hört at mormor lär vara sjuk; gå du till henne och se hur hon har det och ta med dig pannkakor och en liten kruka med smör.

Rödluvan gav sig raskt iväg till mormor som bodde i en annan by. Hon tog vägen genom skogen, och där mötte hon Vargen, som hade stor lust at ta henne, men han vågade inte på grund av några vedhuggare som arbetade i närheten. Han frågade henne, vart hon skulle ta vägen. Det stackars barnet visste inte, att det är farligt att stanna och lyssna på en varg, så hon svarade:

- Jag ska till mormor med pannkakor och en liten kruka med smör från mor.
- Bor din mormor långt härifrån? frågade vargen
- Ganska långt, svarade Rödluvan. Hon bor på andra sidan kvarnen som du ser där borta, i det första huset i byn.
- Javisst, sa vargen. Jag vill också gå och hälsa på henne. Jag går den här vägen och du kan gå den andra, så ser vi vem som kommer först.

Vargen tog den kortaste vägen och sprang det fortaste han kunde. Rödluvan tog den längsta vägen och hon stannade ibland för att plocka nötter och hon jagade fjärilar och gjorde små buketter av de blommor hon fann längs stigen.

Vargen kom snart fram til mormors hus. Han bankade på dörren: Bank, bank!
- Vem är det som bankar, frågade mormor.
- Det är Lilla Rödluvan, ditt barnbarn, sa vargen och försökte göra rösten så ljus som Rödluvans.
- Jag har med mig pannkakor och en liten kruka smör från mor.

Mormor låg til sängs, för hon var inte riktigt kry. Hon ropade:
- Tryck på klinkan, så går det att öppna dörren.

Vargen klämde på klinkan och dörren öppnade sig. Strax kastade han sig över den stackars kvinnan och åt upp henne i ett nafs, för det var mer än tre dagar sen han hade ätit senast. Så stängde han dörren och gick och la sig i mormors säng, medan han väntade på Rödluvan. Strax efteråt bankade Lilla Rödluvan på dörren: Bank, bank!

- Vem är det?

Först blev Lilla Rödluvan rädd, när hon hörde vargens grova röst, men så tänkte hon att det var nog för at mormor var förkyld, och så svarade hon:
- Det är Lilla Rödluvan, ditt barnbarn. Jag komer med pannkakor och smör från mor.
Vargen gjorde sig til med rösten och sa:
- Kläm på klinkan, så öppnar dörren sig.
Rödluvan klämde på klinkan och dörren öppnade sig. När vargen såg henne komma in gömde han sig under täcket och sa:
- Sätt pannkakorna och smöret på spisen och kom och lägg dig hos mig.

Lilla Rödluvan kläde av sig och skulle just krypa ner i sängen, när hon blev mycket förskräckt då hon såg hur mormor såg ut utan kläder. Hon sa:
- Men mormor, så långa armar du har!
- Det är för att jag ska kunna krama dig bättre, svarade vargen.
- Men mormor, så långa ben du har!
- Det är för att jag ska kunna springa fortare, mitt barn.
- Men mormor, så stora öron du har!
- Det är för at jag sk kunna höra dig bättre, mitt barn.
- Men mormor, så stora ögon du har!
- Det är för att jag ska kunna se dig bättre, mitt barn.
- Ja men mormor, så vassa tänder du har!
- Det är för att jag bättre ska kunna äta upp dig! Och med dessa ord kastade sig den grymma vargen över Lilla Rödhättan och åt upp henne.

Moral

Av detta kan man lära att de unga,
särskilt av kvinnokön
den som är skapad fin och skön,
gör mycket orätt i att lyss till var mans tunga
och att det ej är underligt
att vargen slukar dem så kvickt.
Jag säger varg, ity att vargar
är inte alla av ett kött:
en sort är hövisk, talar sött
och varken ljuger eller sargar
men som har etÝ sätt som ej förargar
att sjunga denförföljdas lov
in i den skönas hus och hennes sängalkov.
Av vargar är han värst och alla känner vådan
av unga flickors möte med en sådan.

Charles Perrault

Moraldikten är översatt av Hjalmar Gullberg

Askerö förlag, http://www.askero.se/

Sagoberättaren - Kända sagor – Om Askerö – Beställ – Jag tycker – Mina sagotips

De eller dem!

Tips på regel kring de eller dem:

De och dem

I svenskan uttalar vi oftast ord som de skrivs (åtminstone om man jämför med språk som engelska). Orden de och dem har dock utvecklats till att uttalas [dåm] och stavas ibland i informella sammanhang dom. Det här leder naturligtvis till förvirring då man mer formellt ska skriva de och dem.

De förhåller sig till dem på samma sätt som pronomenet jag förhåller sig till mig. Följden av detta är att vi kan konstruera ett enkelt minnesknep för att alltid göra rätt, nämligen att prova att byta ut vårt de/dem med jag respektive mig. Om jag låter bäst, så skriv de. Om mig låter bäst, så skriv dem. Tricket är att komma ihåg bokstaven M... det finns ett M i mig och i dem, alltså hör de ihop. Lätt som en plätt!

Exempel:
”Dem ska utveckla en prototyp av systemet” (bör vara de)
”Mötet är hos de” (bör vara dem)
Överkurs: http://computersweden.idg.se/2.139/1.5694

Källa: http://www.his.se/student/stod-i-dina-studier/studieverkstan/sprakstod/enkla-regler/#De%20och%20dem

Åk9 svenska/muarbete.

Mu/Sv-arbete

Ni ska påbörja Humfryskolans musikhistoriablogg genom att skriva en text var om en kompositör/artist/grupp/musiker/producent, (nedan kallad musikern)helt enkelt någon som varit med och påverkat musikens utveckling på ett eller annat sätt.

Längd på texten är ointressant, innehållet är det intressanta. Försök dock skriva så bra och levande som möjligt så läsaren tycker det är kul att läsa och fortsätter. Vill du ha textförebilder så titta i historietidningarna som finns inne hos sexorna.

Den info som (minst) ska finnas med är:

· namn, födelse, ev dödsdatum

· land/länder som musikern verkade i

· varför musikern anses viktig musikhistoriskt sett

· vilka som inspirerade musikern

· vem musikern i sin tur inspirerade

· youtube-klipp eller liknande

· biografi om musikerns liv

· i din text ska du kopiera in HELA länken till sidan där du hittat infon, spelar ingen roll om den är på engelska eller svenska.

Högre nivå:

· Varför slog artisten igenom just den tidpunkt som denne gjorde det?

· Dra historiska paralleller till artistens musikstil eller verk och vad som hände i världen eller i dennes land just då.

Tips: Letar ni bilder så leta på wikipedia, bilderna där får man använda lagligt till skolarbeten.

Mål vi arbetar emot under Sv/Mu-historiararbetet

Svenska

G

– kunna läsa till åldern anpassad… …saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det, Här: Kunna sammanfatta olika typer av litteratur, musikböcker, uppslagsböcker, musiktidningar, bloggar, musiksajter och kunna sammanfatta texterna och reflektera, fundera, över vad de berättar i förhållande till varandra.

– kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer… Här: Kunna skriva en text där textens syfte är tydligt, dvs att berätta om en artists liv och varför artisten anses vara viktig i musikhistorien. Texten ska också (i slutversion) vara rättstavad, styckeindelad och följa skrivreglerna.

VG

Eleven… …anpassar i både tal och skrift sin text till mottagare och syfte. Här: Skriver sin text med populärhistoriska texter som förebild med tanke på att det ska bli en musikhistorieblogg för högstadiet.

Eleven använder sig av olika källor för att bilda kunskap, granskar och värderar dem samt sammanställer sina resultat så att de blir tillgängliga för andra. Här: Eleven använder sig av olika källor, böcker, tidningar och internet för att hitta fakta till sin bloggtext, jämför dem och använder sig endast av de som eleven tycker är trovärdiga. Eleven sammanfattar också källorna tydligt i sin text så läsarna kan se vart faktan kommer ifrån.

MVG

Eleven uttrycker sig säkert, välformulerat och med tydligt sammanhang i… …skrift. Här: Texten håller en så hög nivå att den skulle kunna publiceras i en populärvetenskaplig tidning.

Musik

G

– ha kunskaper om musikens uttrycksformer… …i olika kulturer samt kunna reflektera kring dessa utifrån musiken i dagens svenska samhälle, Här: Kunna förklara vad som är speciellt med den artist eleven valt utifrån den musik som är populärt i Sverige idag.

VG

Eleven uppfattar väsentliga drag och sammanhang i musikens utveckling genom tiderna. Här: Eleven ser vilken musik som inspirerat den artist eleven skriver om samt hur artisten har påverkat efterkommande musik. Är det en dagsaktuell artist behövs en reflektion om hur eleven tror att artisten kommer att påverka musikhistorien.

MVG

Eleven exemplifierar musikens olika uttryck och funktioner ur ett historiskt och globalt perspektiv och relaterar dessa till varandra. Här: Eleven ser och förklarar varför artisten och dennes musik slog igenom och blev populär just under den tid den gjorde och drar paralleller till andra händelser historiskt sett just då.

SV-MU för åk nio

Här kommer sammanfattningen om arbetet som ska göras som sista rycket i svenska och musik under er grundskoletid:

Mu/Sv-arbete

Ni ska påbörja Humfryskolans musikhistoriablogg genom att skriva en text var om en kompositör/artist/grupp/musiker/producent, (nedan kallad musikern)helt enkelt någon som varit med och påverkat musikens utveckling på ett eller annat sätt.

Längd på texten är ointressant, innehållet är det intressanta. Försök dock skriva så bra och levande som möjligt så läsaren tycker det är kul att läsa och fortsätter. Vill du ha textförebilder så titta i historietidningarna som finns inne hos sexorna.

Den info som (minst) ska finnas med är:

· na namn, födelse, ev dödsdatum

· la land/länder som musikern verkade i

· va varför musikern anses viktig musikhistoriskt sett

· vil vilka som inspirerade musikern

· v de som musikern i sin tur inspirerade

· yo yutube-klipp eller liknande

· bi biografi om musikerns liv

· i di din text ska du kopiera in HELA länken till sidan där du hittat infon, spelar ingen roll om den är på engelska eller svenska.

Högre nivå:

· V varför slog artisten igenom just den tidpunkt som denne gjorde det?

· D dra historiska paralleller till artistens musikstil eller verk och vad som hände i världen eller i dennes land just då.

Tips: Letar ni bilder så leta på wikipedia, bilderna där får man använda lagligt till skolarbeten.

Mer detaljerade mål presenterar jag och diskuterar vi nästa svenskalektion ni har med mig.

Melissa Horn-texten

Här ett videoklipp från Melissa Horn där hon framför låten "Kungsholmens hamn".
Vill ni läsa mer om händelsen som hon sjunger om kan ni kolla in Aftonbladet här.

texten till låten hittar ni här. /Per

Åk 8: projektstart

Planering åk 8 v 5

Innehållet ska vara: När går någon över gränsen så det är rätt att ta till våld och kränkande ord?

Mål vi ska arbeta med:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: G-nivå

Eleven skall
– aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt,

VG-Nivå

Eleven argumenterar i diskussioner och grupparbeten för den egna åsikten, ställer frågor som hör till ämnet,

lyssnar på andra och granskar sina egna och andras argument.

MVG-Nivå

Eleven uttrycker sig säkert, välformulerat och med tydligt sammanhang i tal och skrift.

Källa: http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20-%20Svenska

Vad betyder målen?

HUR vill ni arbeta för att uppnå målen, arbetssätt (OBS skolans profil!), rimlig tidsram, bedömningen?

Åk 8: att tänka på gällande rättskrivning

Åk8

Att tänka på:

Utropstecken ska det vara vid ett utrop, en uppmaning eller en hälsning, ex:

-Du där!

-Hej!

-Hjälp!

-Gå inte där!

……………

Det finns två olika typer av kommatecken, Pauskomma och

betydelseskiljande komma. Pauskomma används när du vill visa läsaren vad som hör ihop och när det är bra med en paus. En kommapaus är inte lika lång som en punktpaus.

Det är oftast du som skribent som avgör var du tycker

att läsaren bör göra en paus. Det finns dock vissa regler:

• Vid uppräkning där du inte använder och.

-Jag ska köpa nya stövlar, en

vinterkappa, fotopapper och en ny skrivare.

• I sägesatser:

-Jag tror att min mamma kommer att bli riktigt arg, sa Kajsa.

• Vid inskjutna satser:

Hon gav den ena glassen till sin lillebror, som genast åt upp den, och

behöll den andra själv.

I denna typen av meningar ska man kunna läsa fram till första kommatecknet, hoppa över det som står inskjutet (Det fetstilta), och fortsätta läsa efter andra kommatecknet.

Betydelseskiljande komma innebär att meningen får en helt annan innebörd av att man använder kommatecken.

En mindre, fräsch restaurang.

En mindre fräsch restaurang.

……………

Talstreck används vid direkta repliker, det vill säga när någon talar direkt till läsaren, ex:

-Jag vill bara åka hem, sa hon ledsamt.

Talstreck används inte vid indirekta repliker, det vill säga när det finns en berättare i texten som säger vad någon sa, ex:

Hon vände sig bort och sa att hon bara ville åka hem.

…………

Kolon används bland annat vid:

Exempel, förklaringar och uppräkningar (precis som detta pappret är uppbyggt på) och när det kommer en replik.

Kolonexempel vid användning av replik:

Hon var ledsen, vände sig bort från honom, och sa:

-Jag vill bara åka hem.

Åk 7: Liknelser och metaforer inför diktskrivning

Kort bildspel med inspirerande liknelser, metaforer och konst från Romantiken:

Instruktionsfilm

Här kommer Moses och Charles instruktionsfilm:

Bra jobbat!

/Per

Styckeindelning

Filmen ovan är en "komihågare" för det jag pratade om när det gäller styckeindelning, bilden nedan är den text vi kommer arbeta vidare med under svenskan.
Mvh Per

Fortsättningslektion

Tillägg till förra filmen. OBS, detta är än viktigare!
Per Sköld
Bitr Rektor
Humfryskolan
Tele: +46 (0)70-34 40 351

Postadress:
Box 7038
SE - 200 42 Malmö
Sweden

Besöksadress:
Tuborgsgatan 2
217 41 Malmö

Våra websidor:
www.humfryskolan.se
www.genant.se
www.elevblogg.blogspot.com

Inlägg 1, det viktiga i livet

Läs in detta och lär er utantill!
Per Sköld
Bitr Rektor
Humfryskolan
Tele: +46 (0)70-34 40 351

Postadress:
Box 7038
SE - 200 42 Malmö
Sweden

Besöksadress:
Tuborgsgatan 2
217 41 Malmö

Våra websidor:
www.humfryskolan.se
www.genant.se
www.elevblogg.blogspot.com